Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

C-uppsats kandidat 2011Title: Media ? terroristens medhjälpare? Författare: Christoffer WiklöwSpråk: svenskaInstution: JMK, Stockholm Universitet En kvalitativ studie om New York Times språkbruk kring terrorism. De valda frågeställningarna blev:Hur är New York Times språkbruk kring terrorism och 9/11 2001, respektive 2011? Hur har mass-mediated terrorism-diskursen förändrats mellan året 2001 och året 2011 i New York Times nyhetsartiklar om terrorism och 9/11? Hur ser en reporter på sin roll som skribent om 9/11, och hur kommer detta att indikera på att journalisten kanske faller offer för att vara terroristens medhjälpare?Och materialet för studien blev fyra artiklar från New York Times, och en intervju med en skribent bakom en av artiklarna. Teorival blev en kritisk teori-inriktad del med en socialkonstruktionisktisk infallsvinkel som stöd. Birgitte L.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.